Så med masken på

så flödar inte tårarna

då slåss jag 

med ett leende på läpparna.

 

Men idag så ville inte masken sitta på

hur mycket jag än försökte så vägrar den.

 

Allting bubblar upp igen

 

mitt bröst känns tungt

andning är häftig

hjärtat slår mycket fortare än vad det ska

allting jag tittar på är suddigt

och det känns som mitt huvud ska ramla av.

 

Förvirrad av alla tankar som snurrar

allting som bubblar upp till ytan

allt som ligger djupt begravet i en låda inom mig som inte ska öppnas

 

jag slog ner det till småbitar

så jag inte kunde se helheten i det

för den smärtan är alldeles för hård att bära på-

 

Förträngt och gömt långt inom mig

för det bränner bakom ögonlocken

jag vill skrika rakt ut och slå tills jag inte orkar mer och faller ihop

 

jag vill få ur mig det som spökar inombords

för jag vill inte komma ihåg

jag vill inte tänka på det som hände

jag vill att det stannar begravet i lådan

 

för det finns ingen nytta för det att poppa ut, 

nu, senare,

någonsin.