make you go for mad type

Hjärnspöken ligger och trycker 
Vissa dagar är det värre
Och känslan inombords är förgörande just då.

Drömmen om trycket över halsen
Känslan när jag vaknar av att jag rycker till
Försöker förstå vad jag befinner mig
Och jag hittar mig själv i tryggt förvar
och där kan jag andas ut.

Men det sitter i
Att blunda är läskigt för jag är rädd för att drömmen kommer tillbaka 
Att den fortsätter vidare
Som den gjort många gånger förut
Och jag känner mig stum,
Tom, liten och illa till mods. 

Jag lyckas somna om
Men att vakna känns som att jag har en baslåda inom mig som pumpar för fullt och jag kan inte sänka den. 
Jag mår lite illa, det skaver inombords,
Det trycker. Det äter upp mig.
Panik.

Och jag vill försvinna in i en dvala,
som drar ut det jag känner. 

För de är som när jag känner mig mest trygg, 
som det kommer tillbaka och jagar mig. 
Som det vill äta upp den trygga del jag väl känner, 
Jaga tills jag inte orkar springa mer.