flera månader,

det var längesen. 

Som en drömvärld,

där du svävar fritt,

där solen lyser jämt,

där stjärnorna är som vackrast,

där botten är ett vackert hav. 

Det kallas sann idioti. 

För det jag vill ha,

existerar inte längre,

det är utbytt mot något annat,

förlorat in i en annan värld. 

Tankarna är ett språng,

ett marathonlopp,

som aldrig tar slut,

som fortsätter mil för mil,

det finns aldrig ett ordentligt slut. 

Vi saknar världen som var vacker,

som förklarade mer än alla känslor, 

en lång väg med musik i öronen,

en mörk men så vacker himmel,

stjärnor som lyser som bara de kan,

där allt går samman i ett. 

utan en blick,

en blinkning,

ögon möter ögon,

och det står klart,

Ögonblicket som bara existerar, 

med en svunnen tid, 

där man alltid är redo,

tiden, årstiden, 

vart du än är, 

så står det helt klart,

finns ingenting som är i vägen,

utan allt är helt perfekt, fullkomligt. 

Där själen bara är,

där tankarna är fria,

där livet är komplett.