Berättelsen är sann, bara att ingen tar den för att vara sanningsenligt skriven. Men det som skrevs det hände, våra mmmm var ett par riktiga mmmm och väldigt långa dessutom. 

Det var så förbjudet men så häftigt tilldragande. Då, den tiden intalade vi varande att det var en engångsföreteelse men vi förstod efter ett par dagar att det inte var det. Det var en riktig jävla passion. 

Vi såg allt svart och vitt, för det vi var på var allt för svårt, vi spelade så många spel, 

Visst, nu som det låter så var det bara ett lätt jävla spel där det inte spelade någon roll för det var bara en lek för att se hur långt jag kunde gå. 

Och det gjorde jag, jag gick långt. alldeles för långt. Men än idag så ångrar jag det inte för det var och det är så starkt och det finns ingen som kan säga någonting annat om det. Vi döljer det fortfarande med våra lögner över att det var en lek. Men precis som du, vet jag att det var mer än en lek, ett begär. frågar dom oss om sanningen så tvekar vi för vi vet att det finns mer än så bakom allting. Men det är en lek utåt för alla andra, varför? För vi är så, det var så vi skapade varandra. 

Vi har bränt alla broar, hela världen va grå när vi gick åt två olika håll. 

Det kommer föralltid vara en lek utåt, men innerst inne så var, är och kommer det alltid vara det riktiga, det underbara.